Varukorg
Rabatt:
0,00 SEK
Cirkulär svampodling · Forskning & utveckling
Från restprodukt till svamp – och tillbaka till jorden.
Kan en restprodukt bli mat – och sedan bli en resurs för jorden? Det är frågan bakom MycoLoop.
MycoLoop är Svampfabrikens utvecklingsprojekt där vi undersöker hur lokala restprodukter kan användas som råvara för svampodling och hur det förbrukade odlingssubstratet därefter kan användas inom jordbruk och odling.
Svampodling har en särskilt intressant plats i ett cirkulärt system. Många svampar kan odlas på material från bland annat jordbruk, skogsbruk och annan produktion. Material som har ett lågt värde i en verksamhet kan därmed bli en värdefull råvara i en annan.
Vår ambition är att undersöka hela kedjan – från restprodukt till svampskörd och vidare till hur det använda odlingssubstratet kan komma till nytta igen.
Idén bakom MycoLoop
MycoLoop bygger på en enkel princip: det som blir över i en verksamhet kan bli början på nästa. Genom svampodling vill vi undersöka möjligheten att skapa ett mer sammanhängande lokalt kretslopp.
01 · Varför MycoLoop?
En stor del av de material som används inom kommersiell svampodling köps in som färdiga produkter, trots att liknande material ofta finns tillgängliga lokalt.
Genom MycoLoop vill vi undersöka vilka restprodukter från verksamheter i vårt närområde som kan användas för svampodling. Målet är att hitta råvaror som fungerar bra i praktiken och som på sikt kan göra svampodling både billigare och mindre beroende av inköpta material.
Vi vill också undersöka hur det förbrukade odlingssubstratet kan användas efter skörd, exempelvis som jordförbättring.
02 · Från idé till kunskap
Inom MycoLoop vill vi testa olika restprodukter som odlingssubstrat för flera olika svampsorter, men framför allt olika sorter av ostronskivling.
Ostronskivling är särskilt intressant eftersom den har ett snabbväxande och aggressivt mycel som kan växa på många olika typer av material. Det gör den särskilt lämplig för våra försök, eftersom vi kan testa ett stort antal olika råvaror och jämföra hur svampen utvecklas på dem.
Vi tror att en svampodling med fördel kan byggas kring de råvaror som finns tillgängliga i närområdet, istället för att vara beroende av material som kostar mycket pengar och resurser i onödan.
Därför vill vi komma i kontakt med verksamheter som har restprodukter från sin tillverkning eller produktion. Ju fler olika material vi får möjlighet att testa, desto mer kunskap kan vi samla om vilka som fungerar för svampodling.
Vi testar olika restprodukter, både var för sig och i blandningar. Under odlingen dokumenterar vi hur snabbt mycelet växer, hur väl svampen utvecklas, hur stor skörden blir och vilka problem som eventuellt uppstår.
Vi jämför resultaten från odlingarna för att se vilka material som fungerar bäst. Vi undersöker även om olika blandningar, fukthalter och behandlingar kan förbättra resultatet.
De mest lovande materialen vill vi testa i större odlingar för att undersöka om de även fungerar i praktisk produktion. Därefter går vi vidare med att undersöka hur det förbrukade substratet kan användas efter skörd.
03 · Vi söker restprodukter!
Vi söker företag, lantbruk, sågverk, träindustrier och andra verksamheter som får organiska restprodukter över från sin produktion.
Det kan handla om allt från sågspån och träflis till halm, skal från spannmål och rester från livsmedelstillverkning.
Vi är intresserade av både vanliga och mer ovanliga material. Även sådant som du kanske inte själv tänker på som lämpligt för svampodling kan vara intressant att testa.
Har ni material som blir över? Hör gärna av er! Vi behöver inte stora mängder för att komma igång. Mindre prover räcker ofta för att göra de första odlingsförsöken.
Träflis från lövträd och sly, sågspån, hyvelspån, flis från beskärning, bark och rena träfiberrester från träindustrin.
Halm från olika spannmål, hampastjälkar, hampaskävor, hampafiber, majsstjälkar, majsblad, majskolvar, rapsstjälkar, solrosstjälkar, linhalm och andra skörderester.
Vetekli, havrekli, havreskal, risskal, kornskal, rensrester från spannmålshantering och andra restprodukter från tillverkning av mjöl, gryn och spannmålsprodukter.
Sojaskal, ärtskal, bönskal, rester från ärt- och bönproteinproduktion, pressrester från oljeväxter, kaffesump och andra vegetabiliska rester från livsmedelsindustrin.
Listan är bara exempel på material vi vill undersöka. Alla fungerar inte nödvändigtvis som odlingssubstrat, och vissa kan behöva blandas med andra råvaror eller behandlas på särskilda sätt.
Har du något annat material som kan vara intressant? Berätta gärna vad det är, ungefär vilka mängder det handlar om och var verksamheten finns.
Mejla oss på [email protected] .
04 · Efter svampskörden
När svampen har skördats finns en stor del av odlingssubstratet fortfarande kvar. Materialet har då genomgått en förändring eftersom svampens mycel har vuxit genom det och brutit ner delar av dess organiska innehåll. Substratet innehåller fortfarande massvis med energi som kan komma till användning inom jordbruk och grönsaksodling.
Vi vill undersöka hur det förbrukade substratet kan användas vidare och vilka behandlingar som kan behövas för olika användningsområden.
Ett möjligt användningsområde är att använda det förbrukade substratet direkt som täckmaterial i odlingar. Materialet kan hjälpa till att hålla kvar fukt i jorden, skydda jordytan och tillföra organiskt material när det bryts ner. För verksamheter som odlar i växthus kan det förbrukade svampsubstratet bli en värdefull resurs.
Ett annat alternativ är att kompostera substratet efter odlingen. Under komposteringen fortsätter mikroorganismer att bryta ner materialet och substratets egenskaper förändras ytterligare.
Vi vill undersöka hur olika förbrukade substrat beter sig under kompostering, hur lång tid processen tar och hur slutprodukten påverkas av vilka råvaror som användes från början.
Efter kompostering vill vi undersöka om materialet kan användas som jordförbättring eller som en del av nya odlingsmedier.
Förbrukat svampsubstrat innehåller organiskt material som kan vara värdefullt för jordens struktur och biologiska aktivitet. Men egenskaperna varierar beroende på vilka råvaror substratet består av, vilken svamp som har odlats och hur materialet har behandlats efter skörd.
Vi vill undersöka hur förbrukat och komposterat svampsubstrat kan användas inom grönsaksodling, både som jordförbättring och som ett alternativ till traditionella gödselmedel. Genom praktiska odlingsförsök vill vi jämföra hur olika grödor utvecklas med tillsats av svampsubstrat och undersöka i vilken utsträckning materialet kan bidra med näring och minska behovet av annan gödsling.
Om vi genom våra odlingsförsök hittar en blandning av restprodukter som fungerar bra för svampodling och som kan finnas tillgängliga i stora delar av Sverige vill vi gå vidare med tester i större skala.
Nästa steg blir då att kompostera större mängder av det förbrukade svampsubstratet och använda den färdiga komposten i praktiska odlingsförsök med några utvalda grönsaker.
Genom att jämföra grönsaker som odlas med olika mängder svampkompost med grönsaker som odlas på traditionellt sätt vill vi undersöka hur materialet påverkar plantornas tillväxt, utveckling och skörd.
Om försöken visar goda resultat kan vi gå vidare med laboratorieanalyser för att undersöka kompostens näringsinnehåll, egenskaper och eventuella begränsningar. På så sätt vill vi få en bättre förståelse för hur materialet kan användas inom jordbruk och grönsaksodling.
05 · Svensk svampodling
MycoLoop handlar inte bara om att göra Svampfabrikens egen produktion mer cirkulär. Vår långsiktiga ambition är att bidra till att fler lokala svampodlingar kan etableras runt om i Sverige.
Svampodling kan bedrivas i relativt liten skala och har potential att byggas kring råvaror som redan finns lokalt. Det öppnar möjligheter för mindre verksamheter som producerar livsmedel nära sina kunder.
Därför erbjuder Svampfabriken redan idag kostnadsfri rådgivning till personer som vill börja odla kommersiellt, tar emot intresserade på studiebesök och hjälper nya odlare i uppstartsfasen, bland annat genom reducerade priser på mycel.
06 · Öppen kunskap
En viktig del av Svampfabrikens arbete är att göra svampodling mer tillgänglig. Vi publicerar därför kostnadsfria guider, kalkylatorer och praktiska verktyg för människor som vill lära sig att odla svamp.
Samma princip vill vi ta med oss in i MycoLoop. Resultat, erfarenheter, substratrecept och metoder som är lämpliga att dela vill vi göra tillgängliga så att även andra odlare och verksamheter kan dra nytta av det vi lär oss.
Om projektet kan hjälpa nästa odlare att använda en lokal restprodukt bättre har kunskapen skapat ett värde långt utanför Svampfabrikens egen produktion.
Vår långsiktiga vision
Vi tror inte att framtidens cirkulära system måste bestå av en enda stor lösning. De kan bestå av många mindre verksamheter som kopplas samman genom sina materialflöden.
En restprodukt från ett lokalt företag kan bli substrat hos en svampodlare. Svampen blir livsmedel. Det använda substratet kan därefter undersökas som resurs för en lokal odlare eller lantbrukare.
Det är den kedjan vi vill utforska med MycoLoop.
07 · Samarbete
För att undersöka hela kretsloppet behöver vi arbeta tillsammans med fler än svampodlare.
Vi är intresserade av samarbeten med lantbrukare, grönsaksodlare, företag med organiska restprodukter, universitet, forskningsinstitut, laboratorier och andra verksamheter som arbetar med jordförbättring, kompostering eller biologiska råvaror.
Det kan handla om allt från att identifiera och testa en ny restprodukt till försöksodling, kompostering eller praktiska försök med förbrukat svampsubstrat.
Gillar du det vi gör?
MycoLoop och mycket av Svampfabrikens utvecklingsarbete drivs vid sidan av den löpande verksamheten. Försök, material, utrustning och arbetstid kostar – samtidigt som vi vill fortsätta dela så mycket som möjligt av den kunskap vi bygger upp kostnadsfritt.
Om du gillar det vi gör och vill hjälpa oss att fortsätta utforska nya idéer inom svampodling, lokala råvaror och öppen kunskap finns det flera sätt att stötta arbetet.
MycoLoop · Samarbete
Driver du en verksamhet som producerar en organisk restprodukt som skulle kunna bli råvara för svampodling? Arbetar du med jordbruk, odling, forskning eller materialanalys?
Kontakta Svampfabriken och berätta vad ni arbetar med. Vi söker verksamheter som vill hjälpa oss att undersöka hur ett lokalt kretslopp kring svampodling kan fungera i praktiken.