Det är viktigt att skilja på steril kulturproduktion och inokulering av ett bulksubstrat med en större mängd redan etablerat mycel.

Att producera grain spawn från flytande mycel eller agar kräver steriliserat spannmål och en mycket ren arbetsmiljö. Att blanda färdigt grain spawn eller sågspånsmycel med halm är däremot en betydligt mer förlåtande process.

Du behöver därför ingen flowhood, autoklav eller avancerad laboratorieutrustning för den här typen av odling.

Håll händer, redskap, odlingspåsar och arbetsytor rena, men arbetet behöver inte utföras under sterila förhållanden.

När du börjar odla flera block samtidigt blir fruktkammaren en av de viktigaste delarna av hela odlingen.

Men även här behöver det inte vara särskilt avancerat.

En fruktkammare är egentligen bara ett avgränsat utrymme där du kan kontrollera de viktigaste förutsättningarna för svampen:

Temperaturen är ofta den enklaste delen. Om fruktkammaren står i ett utrymme som normalt håller ungefär 12–23 °C finns det många ostronskivlingssorter som kan odlas utan separat värme eller kylning.

Det du framför allt behöver lösa är därför luftfuktighet och friskluftsutbyte.

Det behöver inte vara ett dyrt specialbyggt odlingstält.

Ett enklare drivhus, ett odlingstält eller ett annat någorlunda tätt utrymme fungerar. Det viktiga är att du kan hålla hög luftfuktighet utan att fukten sprids till resten av huset.

Botten är särskilt viktig. Fruktkammaren bör ha en helt tät och vattentålig botten. Kondens och vatten från luftfuktaren kommer förr eller senare att hamna där, och en otät fruktkammare kan orsaka fuktskador på golvet.

Det viktiga är alltså inte exakt vilket tält du använder. Det viktiga är att du skapar ett utrymme där du kan kontrollera miljön.

Ett enkelt sätt att skapa hög luftfuktighet är en ultraljudsluftfuktare eller mistmaker.

En mistmaker består av ett eller flera ultraljudselement som ligger i en behållare med vatten och skapar en mycket fin dimma. Dimman kan sedan ledas eller blåsas in i fruktkammaren.

Luftfuktaren kan styras med en enkel fuktstyrning eller hygrostat så att den automatiskt startar när luftfuktigheten blir för låg.

Luftfuktaren kopplas till hygrostaten, en sensor placeras i odlingsutrymmet och då kan fruktkammaren i princip sköta klimatet själv och du behöver framför allt fylla på vatten, skörda och hålla rent.

Till en mindre fruktkammare behöver man inte nödvändigtvis bygga en egen luftfuktare med mistmaker. En vanlig ultraljudsluftfuktare kan fungera utmärkt.

Något som däremot är värt att tänka på är storleken på vattentanken. En väldigt liten tank kan innebära att du behöver fylla på vatten hela tiden, vilket snabbt blir irriterande när odlingen ska sköta sig själv.

Ett enkelt sätt att lösa detta är att montera en mindre kanal- eller ventilationsfläkt som suger ut luft ur fruktkammaren. När luft sugs ut kommer ny luft samtidigt att dras in genom tältets luftöppningar.

Det är viktigt att odlingstältet har ett negativt lufttryck, det vill säga att luften sugs ut ur tältet. Om du istället pressar in luft i tältet kan fukt trängas ut genom otäta delar och sprida både fukt och sporer till resten av huset.

Om det är möjligt rekommenderar vi att leda frånluften utomhus, exempelvis genom ett fönster eller en ventil.

Luften från fruktkammaren innehåller både mycket fukt och, framför allt när svamparna börjar mogna, svampsporer. I en liten fruktkammare som står i ett stort och välventilerat utrymme är den extra fukten inte alltid något större problem, men större mängder ostronskivling kan producera väldigt mycket sporer som inte är bra att andas in, därför bör luften filtreras om den inte kan ledas ut.

Det är därför bra att undvika att blåsa frånluften rakt ut i bostadsutrymmet där du vistas mycket.

Om frånluften inte kan ledas utomhus borde luften filtreras. Men tänk på att ett finare filter skapar motstånd. Fläkt och filter behöver därför dimensioneras så att du fortfarande får tillräckligt luftflöde genom fruktkammaren.

Exakt hur ofta fläkten behöver gå beror på fruktkammarens storlek, hur mycket svamp som står där inne och hur kraftig fläkten är. Titta därför också på svampen – långa stjälkar och små hattar hos ostronskivling är ofta ett tecken på att den behöver mer frisk luft.

Svampen behöver inte stark växtbelysning på samma sätt som växter gör.

En enkel LED-lampa räcker för att ge fruktkropparna en normal ljus-/mörkercykel. Fruktkammaren behöver alltså inte stå framför ett fönster och du behöver inte köpa dyra odlingslampor.

Jag skulle rekommendera att placera fruktkammaren någonstans där man inte vistas hela tiden. Fläkten låter en del och kan bli ganska störande i bakgrunden.

Fruktkammaren bör också placeras någonstans där den är enkel att städa ur.

Har du exempelvis ett garage eller en källare med golvbrunn? Placera gärna tältet nära den. Då blir det betydligt enklare att rengöra fruktkammaren ordentligt.

Något man inser ganska fort när man börjar odla större mängder svamp är att det behöver städas ofta.

Den varma och fuktiga miljön är inte bara bra för svampen du försöker odla. Den är också en bra miljö för bakterier, mögel och andra mikroorganismer. Sporer och rester från svampen samlas dessutom i fruktkammaren och organiskt material som blir liggande kan snabbt börja brytas ned.

Plocka därför bort gamla svamprester och förbrukade block, håll golv och ytor rena och gör det enkelt för dig själv att regelbundet kunna tvätta ur hela utrymmet.

Ett odlingsblock som tillverkas med 1 kg halmpellets, 1,9 liter vatten och 200 g grain spawn brukar ge omkring 400–600 g svamp redan i första skörden. Därefter kan blocket ofta ge ytterligare en skörd i ungefär samma storleksordning, följt av en tredje betydligt mindre skörd.

Det innebär att du i det minsta odlingstältet, med plats för omkring 10 block, ganska enkelt kan få ut 4–6 kg färsk ostronskivling bara från den första skörden.

Det är också ganska enkelt att uppskatta hur mycket just din fruktkammare kan producera. Räkna hur många block du får plats med på hyllorna och multiplicera antalet med ungefär 400–600 g per block. Då får du en bra uppskattning av hur stor första skörd du kan förvänta dig när odlingen fungerar som den ska.

När du börjar producera eget grain spawn kommer du arbeta med steriliserat och väldigt näringsrikt spannmål.

Det är perfekt mat för svampmycelet, men tyvärr också perfekt mat för bakterier och mögel.

Därför behöver inokuleringen ske i en miljö där risken att få in oönskade mikroorganismer är så liten som möjligt.

För hobbyodlaren finns framför allt två bra alternativ.

Det absolut billigaste sättet att komma igång är en Still Air Box, ofta förkortad SAB.

Det är egentligen bara en genomskinlig plastlåda med två öppningar för händerna. Tanken är inte att luften inne i lådan ska vara steril, utan att den ska vara så stilla som möjligt.

När luften står still minskar risken att damm, mögelsporer och andra partiklar virvlar runt och hamnar i det sterila materialet medan du arbetar.

En SAB kostar nästan ingenting att bygga och kan fungera riktigt bra.

Men den kan faktiskt vara svårare att arbeta i än man först tror.

Eftersom luften inne i lådan inte filtreras är steriltekniken superviktig. Du behöver först sterilisera utrymmet noggrant både före och efter allt placerats där i. Du måste arbeta lugnt och metodiskt, undvika onödiga rörelser och vara noggrann med hur du hanterar det sterila materialet.

Det tar lite tid att få in tekniken och man ska nog räkna med att göra några misstag i början.

Men vill du prova på att göra eget grain spawn utan att investera flera tusen kronor i utrustning är en SAB ett väldigt bra ställe att börja.

Vet du redan att du tycker att den här delen av svampodlingen är riktigt kul och vill hålla på mycket med grain spawn, agar och flytande mycel skulle jag istället rekommendera en Laminar Flow Hood.

En LAF använder ett HEPA-filter och en fläkt för att skapa ett kontinuerligt flöde av mycket ren, filtrerad luft över arbetsytan.

Det gör sterilarbetet betydligt enklare och framför allt mycket trevligare när man börjar göra större mängder.

Nackdelen är förstås att det kostar betydligt mer.

Men om du efter ett tag märker att du står med påsar, petriskålar och kulturer hela tiden kan en bra LAF vara en investering som är värd pengarna.

Vet du redan från början att du vill kunna producera större mängder skulle jag därför rekommendera att köpa eller bygga en ordentligt tilltagen arbetsyta direkt.

Det är betydligt tråkigare att lägga mycket pengar på en liten LAF och sedan inse ett halvår senare att man vill bygga en större.

Nästa stora skillnad mot den enklare odlingen är att spannmålet behöver steriliseras under tryck.

Här räcker alltså inte en vanlig kastrull eller den enklare värmebehandling som kan fungera för vissa bulksubstrat.

För hobbyodling är en ordentlig tryckkokare det enklaste alternativet.

Det finns många modeller som är gjorda för vanlig matlagning och arbetar vid lägre tryck. Ska du köpa en specifikt för svampodling är det därför värt att kontrollera specifikationerna ordentligt istället för att bara köpa första bästa tryckkokare.

En annan sak som är värd att tänka på är storleken.

Precis som med din LAF är det lätt att köpa för litet.

En större tryckkokare kostar mer, men kan också rymma fler burkar eller påsar per körning. Vet du redan att du vill producera mycket grain spawn kan en större modell därför spara väldigt mycket tid längre fram.

När de två stora bitarna är lösta – steril arbetsmiljö och tryckkokare – är resten betydligt enklare.

Du kommer bland annat behöva:

Det är alltså inte ett helt laboratorium som krävs.

Den riktigt enkla uppsättningen kan vara en tryckkokare och en hemmabyggd Still Air Box tillsammans med några ganska billiga förbrukningsvaror.

Sedan kan utrustningen utvecklas tillsammans med odlingen.